ENG | SVE | ESP

Världens militära utgifter uppgick 2016 till 1690 miljarder dollar


Utforska hur världens länder kunde använda 1690 miljarder dollar (= 1,690,000,000,000) på militären under 2016 och hur det har förändrats under de senaste 10 åren

Länder med de högsta militärutgifterna

Världens totala militärutgifter uppgick under 2016 till 1690 miljarder dollar.

USA, Kina, Ryssland, Saudiarabien, Indien, Frankrike, Storbritannien, Japan, Tyskland och Sydkorea, var de 10 länder med de högsta militärutgifterna och som stod för nästan tre fjärdedelar (73 %) av totalen.

De amerikanska militärutgifterna var 611 miljarder dollar 2016. Det är nästan tre gånger så mycket som Kinas militärutgifter på 215 miljarder dollar, vilka var de näst högsta. De amerikanska militärutgifterna var nästan lika stora som följande åtta länder sammantagna.

Ryssland gick 2016 förbi Saudiarabien som det land med världens tredje högsta militärutgifter, eftersom de saudiska militära utgifterna plötsligt sjönk.

Militärutgifter är inte bara pengar som läggs på vapen, utan inkluderar också löner, pensioner, utrustning och forskning och utveckling.

Afrika

Under 2016 var de militära utgifterna i Afrika 37,9 miljarder dollar, en minskning med 1,3 % jämfört med 2015.

Det är andra året med minskade militärutgifter, efter att under 12 år i följd haft ökade utgifter. (Notera att Egypten räknas in i siffran för Mellanöstern och inte Afrika.)

Trots den senaste nedgången för militärutgifterna är de afrikanska utgifterna 48 % högre än vad de var 2007.

Följ 10 års utveckling av militärutgifterna för de afrikanska länderna i diagrammet nedan.





Militära utgifter väcker ofta frågor om 'alternativkostnader', vad pengarna istället kunde använts till. Det är särskilt betydelsefullt i utvecklingsländer eftersom regeringar med begränsade resurser måste välja vad man använder dem till. Det här leder till en avvägning där varje dollar till militären innebär en dollar som inte kunnat användas till något annat.

I Afrika jämförs ofta militärutgifter med utgifter inom folkhälsoområdet. Afrikanska länder använder 2 % av sin BNP på militären och 5,5 % på hälsovård. Det är mycket lägre än världsgenomsnittet på 9,9 % för hälsovårdsutgifter.

En välkänd kohandel mellan militär- och hälsovårdsutgifter skedde i Sydafrika. Den sydafrikanska regeringen tillkännagav 1999 en stor vapenaffär, värd omkring 5 miljarder dollar, för att modernisera landets väpnade starker. Samma år hävdade Sydafrikas hälsominister att pengar inte fanns till antiretrovirala läkemedel för HIV-positiva människor och sade:

'Med de begränsade resurser vi har måste vi göra val och prioriteringar, även när det gäller AIDS'

Under de följande fem åren (1999 till 2004) tillhandhölls inte antoretrovirala läkemedel i större skala i Sydafrika och ungefär 5 miljoner människor (19 % av befolkningen), drabbades av HIV. Enligt beräkningar ledde den sydafrikanska regeringens val att inte bekosta antiretroviral medicinering till 330 000 personers död och att 35 000 barn föddes med HIV. Med andra prioriteringar hade de kunnat vara skyddade.

Nord- och Sydamerika

Militärutgifterna i Nord- och Sydamerika uppgick under 2016 till 693 miljarder dollar. Nordamerikas utgifter utgjorde 90 % av denna summa.

Nord- och Sydamerikas militära utgifter ökade med 0,8 % jämfört med 2015, men det finns stora regionala skillnader. Militärutgifterna ökade med 1,7 % i Nordamerika medan de minskade med 9,1 % i Centralamerika och Karibien och i Sydamerika var minskningen 7,5 %.

De totala militärutgifterna i Nord- och Sydamerika för 2016 är 4,4 % lägre än 2007.

Även sett till perioden 2007–2016 finns regionala skillnader. Utgifterna i Nordamerika minskade med 4,8 % och i Sydamerika med 5,5 %. Militärutgifterna för Central Amerika och Karibien däremot har ökat med 50 % under perioden.

Följ 10 års utveckling av militärutgifterna för länderna i Nord- och Sydamerika, inklusive Karibien, i diagrammet nedan.



Asien och Stillahavsområdet

Militärutgifterna i Asien och Stillahavsområdet uppgick under 2016 till 450 miljarder dollar. Det är en ökning med 4,5 % jämfört med 2015.

Jämfört med 2007 har de militära utgifterna i Asien och Stillahavsområdet ökat med 64 %.

Följ 10 års utveckling av militärutgifterna för länderna i Asien och Stillahavsområdet i diagrammet nedan.



Europa

De militära utgifterna i Europa uppgick 2016 till 334 miljarder dollar, en ökning med 2,8 % från 2015.

De europeiska militärutgifterna ökade 2016 med 5,7 % jämfört med 2007, men det finns stora skillnader mellan olika delar av Europa. Västeuropas militärutgifter minskade med 6,2 % mellan 2007 och 2016. De centraleuropeiska länderna däremot ökade sina utgifter med 4,2 % och länderna i Östeuropa ökade militärutgifterna med 78 % mellan 2007 och 2016.

Följ 10 års utveckling av militärutgifterna för länderna i Europa i diagrammet nedan.




En mängd faktorer kan förklara militärutgifterna i Europa. Det är bl.a. uppfattningar om världen som en osäker plats generellt sett, europeiska länders inblandning i Mellanösterns krig, användningen av militär mot våldsamma extremister och möjligtvis också vapenindustrins försök att sälja sina produkter.

De växande spänningarna mellan Ryssland och de flesta andra länder i Europa nämns emellertid ofta som ett särskilt viktigt skäl till den senaste trenden med ökade militärutgifter i Europa.

Rysslands militärutgifter 2016 uppgick till 69 miljarder dollar, en ökning med 87 % sedan 2007. De ökade utgifterna är en tung börda för rysk ekonomi som har allvarliga problem p.g.a. låga olje- och gaspriser. Ryssland har använt de ökade militärutgifterna till en modernisering av sina väpnade styrkor och till en annektering av Krim i östra Ukraina 2014.

NATO är en organisation av 25 europeiska länder plus USA, Kanada och Turkiet. Dessa länder samarbetar i militära frågor och har kommit överens om att ifall en eller flera av dem blir attackerade är det en attack på alla NATO-medlemmar.

Alla NATO:s medlemsstater tillsammans har 12 gånger större militärutgifter än Ryssland. De europeiska NATO-medlemmarna har tillsammans tre gånger så höga militära utgifter som Ryssland.

Siffrorna för militärutgifter i Europa ger inte hela bilden eftersom de inte visar vilken faktisk militär förmåga som utgifterna resulterar i eller hur kapaciteten kunde användas i andra sammanhang.

Flera NATO-länder placerar sina trupper över hela världen inte bara i Europa, och Ryssland återuppbygger fortfarande sina väpnade styrkor efter flera års sönderfall. Siffrorna hjälper emellertid till att väcka frågor om hotbilder och den politik som stater utvecklar för att handskas med dem.

Mellanöstern

SIPRI publicerar inte de totala militärutgifterna 2016 för Mellanöstern eftersom flera länder saknar tillgängliga data, t.ex. Förenade Arabemiraten som hade de näst högsta militärutgifterna i regionen 2014.

För länderna med tillgängliga siffror ökade de militära utgifterna med 19 % jämfört med 2007.




Regeringar måste öppet redovisa sina beslut om offentliga utgifter för att medborgarna ska kunna medverka till beslutsfattande och för att kunna hålla sina regeringar ansvariga. Det gäller även beslut om militära utgifter. Regeringar hävdar ofta att en finansiering av effektiva och ändamålsenliga militära medel bidrar till fred och säkerhet utan att slösa med knappa resurser.

Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI) bidrar till en insyn i militärutgifter genom att samla in regeringsdata, noggrant analysera dem och göra dem tillgängliga online.

IDe flesta länders regeringar offentliggör information om sina militära utgifter i budgetdokument eller andra rapporter. Dessa publiceras ofta av Finansdepartementet eller Centralbanken och finns vanligtvis tillgängliga på internet.

En del regeringar offentliggör överhuvudtaget inte någon information om sina militärutgifter. Bland dessa länder återfinns Förenade Arabemiraten (som SIPRI beräknar återfinns bland de länder som har mellan de 10:e till 15:e största militärbudgetarna i världen), Qatar, Turkmenistan, Uzbekistan och Nordkorea.

Andra länder tillhandahåller endast minimal information. Saudiarabien (som 2016 har de femte högsta utgifterna), lämnar ut en sammanfattning av sina militärutgifter på en rad.

Det är svårt att veta om data över militära utgifter är riktiga och fullständiga. Det kan finnas information som är dold, fel eller presenterad på ett sätt som gör den svår att förstå. Nigerias regering publicerar t.ex. en budget med många detaljer om militärutgifterna. En utredning om storskalig korruption 2015 menade emellertid att många fler miljarder dollar hade kommit Försvarsdepartementet till del mellan 2007 och 2015.

Militärutgifter som del av BNP

För att sätta ländernas militärutgifter i perspektiv kan man se hur stor del av varje lands BNP (bruttonationalprodukten) som utgörs av militära utgifter.

Världens totala militärutgifter 2016 utgjorde 2,2 % av den totala globala BNP. Det finns emellertid mycket stora regionala skillnader, där länderna i Mellanöstern använder de största delarna av sin BNP på militären.

Klicka på respektive region i diagrammet för att se de enskilda ländernas militärutgifter som del av deras BNP.

Av: Kate Blanchfield, Nan Tian och Pieter D. Wezeman

Data: SIPRI (Stockholm International Peace Research Institute), IMF (Internationella valutafonden).

Alla siffror i diagrammen är angivna i 2015 års fasta priser i dollar för att möjliggöra en jämförelse över tid. De kan därför avvika från sifforna i texten som är angivna i 2016 års löpande priser i dollar.

Medverkande: Highcharts, Natural Earth